Miljöforskningen har på senare år förändrats från att tidigare ha fokuserat på miljöproblem och föroreningar. Numera handlar miljöforskningen mera om de olika samhällsperspektiven och en ”hållbar utveckling”. I den nya miljöforskningen så integreras miljöfrågor mera med sociala och ekonomiska frågeställningar.
För att minska på människans påverkan på klimatet så behövs ny kunskap, anpassning och omställning för oss människor. Vägen hit är genom gedigen forskning inom flera olika ämnesområden. I Sverige så bedrivs det flera olika nationella forskningsprogram inom miljöforskning med olika inriktning och mål. Det nationella forskningsprogrammet om klimat exempelvis bedrivs av Formas på uppdrag av den svenska regeringen.
Det nationella forskningsprogrammet på Formas har som uppdrag att nå Sveriges mål med att bli ett fossilfritt land. Här är också målet att Sverige ska vara ledande i det globala arbetet med att uppnå Parisavtalets målsättningar. Det nationella forskningsprogrammet startades 2017 och är ett tioårigt program.
Ett annat nationellt forskningsprogram är BioInnovation. Detta är ett program som fokuserar på att utveckla starka och innovativa material, produkter och tjänster inom förnybar råvara. Programmets mål är att Sverige ska ha ställt om till en biobaserad samhällsekonomi 2050.
Fordonsstrategisk forskning och innovation (FFI) är ytterligare ett nationellt forskningsprogram. FFI:s verksamhet har fokus på klimat, miljö och säkerhet. FFI:s målsättning är att minska vägtransporternas miljöpåverkan, minska antalet skadade och dödade i trafiken samt stärka den internationella konkurrenskraften.
Forskningsframsteg
Flera forskningsframsteg har gjorts inom ämnet de senaste åren. En forskargrupp på Mittuniversitetet har bl.a. tagit fram en ny typ av miljövänliga batterier som ska fördubbla elbilarnas räckvidd. För elbilskonsumenten så innebär det hopp om billigare elbilar med dubbla räckvidden jämfört med idag, en massiv besparing för vår miljö. Detta kan hjälpa till att bidra till minskad försurning och i kampen i åtgärder mot försurning.
Andra forskningsframsteg är den om den vilda oljeväxten Fältkrassing som har pågått i 20 år. Här är det forskarna inom Mistra Biotech som har hittat gener som kan bidra till snabbare domesticering av oljegrödan. Fältkrassing förekommer sällsynt i södra och mellersta Sverige där den gärna växer i vägkanter och på banvallar. Växten har förutsättningar att bli ett alternativ till raps och skulle även passa bra på åkrar i norra delar av vårt land.
Ett ytterligare område som det görs stora forskningsframsteg inom är inom solcellsteknik. Solceller har många miljöfördelar eftersom den utnyttjar solljus som bränsle och ger inte några som helst utsläpp. Än så länge så är solel alltför dyr för att kunna konkurrera med ”vanlig” elproduktion. Genom forskningsframsteg och ökad produktion så kommer denna miljövänliga energikälla kunna bli tillgänglig för flera människor längre fram.
Ekonomisk potential inom miljöforskning
Den ekonomiska potential och besparing som miljöforskning kan leda till för oss privatpersoner är enorm. Som vi nyss varit inne på så är forskning inom miljövänlig solcellsteknik bara ett sådant exempel. Med billig solcellsteknik som alla kan ha råd med så kommer hushållen att kunna spara tusentals kronor varje år.
Detsamma gäller vidare miljöforskning inom transportmedel som exempelvis elbilar. Med elbilar som alla kan ha råd med så blir inte bensin längre en kostnad.
Genom miljöforskning så kommer vi också att bli än bättre på att ta tillvara på våra naturliga resurser. Resultatet av detta blir på sikt att hushållen kommer att spara pengar då nuvarande dyra miljöfarliga produkter och tjänster blir helt onödiga.