Klimatanpassning 2015: Vem betalar, vem genomför och hur ska vi förklara varför?

Under Klimatanpassning Sverige 2015 stod Mistra-SWECIA som värd för två seminarier med rubrikerna Drivkrafter och styrmedel – vad är det som kan få oss att ändra vårt beteende? samt Klimatrelaterade risker och möjligheter för näringslivet.

Klimatanpassning Sverige 2015 ägde rum i Stockholm i slutet av september. Konferensen som helhet hade temat Vem betalar, vem genomför och hur ska vi förklara varför?  På Mistra-SWECIAs seminarium Klimatrelaterade risker och möjligheter för näringslivet pratade Henrik Carlsen, SEI (Stockholm Environment Institutet) och Mistra-SWECIA, om Supply Chain Risk Management och indirekta klimateffekter. Klimatet förändras, vi får effekter av det i Sverige – men det blir också effekter utanför Sverige, som indirekt påverkar Sverige.

Världen har globaliserats kraftigt sedan 1970. Sverige, som är ett exportberoende land, är känsligt för händelser som exempelvis översvämningen av ett industriområde utanför Bangkok 2011:

– Svenska företag befinner sig ofta högt upp i värdekedjan. Exempelvis komponenter i lastbilen kan komma från hela världen. Vi kan inte exportera om vi inte har importflöden som fungerar. Det här gäller i varierande grad i olika länder, men det gäller Sverige i hög grad, sa Carlsen.

Klimatets förändring brukar på kartor synas som att värst drabbas de delar av världen som redan är mest utsatta av exempelvis fattigdom.

– Alla sådana kartor utgår ifrån att länder är självständiga enheter. Som världen ser ut idag hävdar vi att ett nätverksperspektiv är bättre. Länderna är sammankopplade.

Olika flöden påverkar, de kan vara biofysiska, exempelvis en flod, människor som rör sig, handel och finansiella flöden.

– Investeringsflöden kommer också att förändras i ljuset av förändrat klimat.

Henrik Carlsen konstaterade att det inte duger att bara titta på lokala klimatrisker, vi måste också studera internationella flöden. Här kan vi lära av företag, som är duktiga på att tänka i termer av Supply chain risk management.

Linda Flink på Svenskt Näringsliv berättar att klimatanpassning ofta är ett diffust begrepp för företag.

– Ofta glider samtalet snabbt in på hur företaget anpassar sina utsläpp. Företagen har ofta svårt att se hur de ska drabbas.

Klimatförändring och –anpassning kan ses som risk eller möjlighet, och betyder olika för olika branscher. Men ökade affärsmöjligheter och nya marknader hör till möjligheterna, medan utmaningarna ligger i risker i leverantörskedjan och ändrade förhållanden.

Linda Flink gav exemplet vitvarutillverkaren som ser en affärsmöjlighet i att ta fram mer vattensnåla tvättmaskiner och ärtodlaren som ser odlingsbältet flyttas norrut, vilket ger chansen att odla nya grödor och förlängd säsong, men risk för mer oförutsägbara odlingsförhållanden.

Linda Flink skickade med tre ståndpunkter: Företag behöver mer kunskap om klimatanpassning, men också om hur klimatet kommer att förändras.

– Och låt företagen själva bedöma vad de ska göra. Snarare än att tvinga dem genom regleringar är det kostnadsanalyserna som behövs.

Johan Litsmark och Pär Holmgren på Länsförsäkringar pratade om hur försäkringsbranschen ser på klimatrelaterade risker för företag.

– För näringslivet finns det stora risker, men också möjligheter om man satsar på rätt häst, säger Pär Holmgren.

Johan Litsmark berättade att riskerna ökar, liksom kostnaderna, och varje skada är ett misslyckande:

– Inte bara finansiellt, utan även för naturvärden.  Minskad klimatpåverkan blir därför ekonomiskt lönsam.

Han påpekade att det är viktigt att det finns motiv att köpa en försäkring. Och vad händer om skadeförebyggandet misslyckas.

– Vissa områden och byggnader kan få väsentligt högre premie, högre självrisk eller inte försäkras, och det är dit vi inte vill, varken försäkringsbranschen eller samhället.

Seminariet sammanfattades med att uttrycka behovet av kommunikation om möjligheter. Där det finns risker och problem finns också möjlighet till lösning.

På seminariet Drivkraft och styrmedel pratade Anders Turesson från Miljödepartementet om arbetet med klimatanpassning internationellt och nationellt.

Karin André, SEI och Mistra-SWECIA, lyfte det mer lokala perspektivet, skogsägares syn på klimatförändring. I skogsbruk innebär förändringen exempelvis risker som stormskador, bränder och insektsangrepp – men också möjligheter som ökad tillväxt eftersom skogen kommer att växa under längre tid på året.

– Stormskador väcker mycket frågor, sa Karin André. Man försöker göra rätt enligt alla manualer, men klarare sig inte från stormskador medan någon annan klarar sig bra. Och varför blir det så?

En del skogsägare säger att de inte alls pratar om klimatanpassning.

– Andra är väldigt aktiva och deltar kanske i olika klimatsatsningar. Flera berättar att de noterat skillnader i skogen, att de ser det själva.  

Skogsägare samlar kunskap från många olika källor. Andra skogsägare är viktiga, men skogliga rådgivare och dylikt är viktiga för komplicerade frågor. Kunskapskällorna vad gäller information om klimatanpassning kommer dock ofta från tidningar, radio och dagspress:

– Exempelvis rådgivare måste ta tillfället i akt när de faktiskt pratar med skogsägare, att få in information om klimatanpassning, sa Karin André.

Skogsstyrelsen har i en satsning på rådgivning och klimatanpassning nått uppåt 20 000 olika skogsägare. Det är många, men trots allt bara knappt tio procent av alla Sveriges skogsägare, berättade Ulf Rydja från Skogsstyrelsen.  

– Budskapet var att skogsbruket roll är att både att anpassa sig men också att det har en viktig roll i att motverka klimatförändringarna.

Fokus låg dock på möta-aspekten, det vill säga klimatanpassning.

– Det gäller att inte ha alla äggen i samma korg, säger Ulf Rydja. Men det är många skogsägare som har det tyvärr, inte minst i södra Sverige där granandelen är väldigt stor och ökar.

De flesta av skogsägarna som fått individuell rådgivning eller gått en kurs menar att det påverkat deras val av åtgärder i skogen och att beakta klimatanpassning och riskspridning.

– Men många är ändå tveksamma till begreppet klimatförändring: ”Kommer det verkligen att bli sådär?”

Skogsstyrelsens satsning verkar alltså ha haft effekt. Men skogsägarna är många.

– Andra rådgivare är väldigt viktiga för hur man gör i skogsbruket, och de måste lyfta frågan om klimatanpassning bättre, sa Ulf Rydja.

Många av slutsatserna från skogen om styrmedel och kunskapsöverföring är också överförbara till andra sektorer, som kan nyttja de omfattande studier som har gjorts på just skogssektorn.

Lyssna på Klotet, Sveriges radios sändning från konferensen Klimatanpassning Sverige 2015

Se Miljöaktuellts bildspecial: Sveriges största mötesplats om klimatanpassning