Klimatanpassad naturvård i skogslandskapet

Naturvård har traditionellt handlat om att bevara naturmiljöer som hotas av exploatering. Nu påverkar klimatförändringarna förutsättningarna för vård av naturmiljöer, då arter och miljöer också hotas av stigande havsnivå, stigande medeltemperatur och en ökad förekomst av väderextremer.

Mistra-SWECIA bjöd in till rundabordssamtal där representanter från Skogsstyresen, Miljödepartementet, Naturvårdsverket, LRF, flera länsstyrelser och Mistra-SWECIA träffades för att diskutera de utmaningar klimatförändringarna för med sig för svensk naturvård.

Klimatförändringarna medför att skogen i Sverige i större utsträckning än tidigare kommer att drabbas av torka, varför risken för bränder ökar. Minskad tjäle medför en större risk för stormfällning i skogen och risken för erosion och skred vid vattendrag ökar. Med ökande temperaturer påverkas den ekologiska balansen, nya arter kan breda ut sig på bekostnad av andra arter och skogen får en längre växtperiod. I naturmiljöer som inte är lika påverkade av människan kan vi lättare identifiera klimatdrivna förändringar. I brukade miljöer kan det vara svårt att skilja ut de förändringar som kommer av ett förändrat klimat från annan påverkan.

Störning som bränder, översvämningar och stormfällda träd kan ur ett naturvårdsperspektiv betraktas som naturliga och gynnar många arter. Förändrade förutsättningar och ökad osäkerhet ställer dock andra krav på framförhållning och flexibilitet när man till exempel skall revidera naturreservatens skötselplaner. De processer som styr svensk naturvård idag fokuserar i stor utsträckning på hur det har sett ut och hur det ser ut nu, framtidens processer måste istället bejaka hur det kommer att se ut och fungera under osäkerhet.
Målsättningen med att bedriva naturvård kan komma att förändras, från ett fokus på att bevara skyddsvärda miljöer till att snarare stötta olika ekosystemtjänster. Vi behöver också förändra vårt synsätt så att vi inte i lika stor utsträckning skiljer mellan bevarande och produktion, då lönsam produktion kräver fungerande ekosystem. Mål för bevarande av biologisk mångfald skiljer inte på hot från markanvändning och hot orsakade av klimatförändringar. I arbetet måste vi dock ta hänsyn till vad som händer när redan stressade ekosystem också utsätts för klimatförändringarnas konsekvenser. Styrning av hur naturreservat skall skötas framöver kommer att kräva mycket dialog mellan aktörer för att samordna olika målsättningar. Tillit mellan aktörer kommer att få ökad betydelse, då de ekonomiska förutsättningarna för att bedriva naturvård ser ut att försämras.

- Vi kommer inte att kunna veta säkert hur klimatförändringarna påverkar förutsättningarna för att bedriva naturvård i skogslandskapet, men vi måste ändå agera och möta osäkerheten med ett öppet sinne, avslutade Fredrik Ingemarson som modererade samtalet.

Rundabordssamtal om Klimatanpassad naturvård i skogslandskapet arrangerades av Olle Olsson från SEI inom ramen för Mistra-SWECIA:s verksamhet för att bygga broar mellan forskning, praktik och beslutsfattande.

Läs mer om Mistra-SWECIA:s samverkan med samhällets aktörer.